Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas den 6 juni till minne av historiska milstolpar som format den svenska staten. Dagen uppmärksammas med flagghissning, medborgarskapsceremonier och lokala firanden över hela landet.

Datumets historiska betydelse grundar sig främst i två händelser som inträffade samma datum med nästan tre seklers mellanrum. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs, vilket innebar att Kalmarunionen upplöstes och Sverige åter blev ett självständigt rike. Den 6 juni 1809 undertecknades en ny regeringsform som lade grunden för ett modernt, konstitutionellt statsskick och maktdelning.

År 1893 arrangerade Artur Hazelius den första vårfesten med flaggtema på Skansen den 6 juni, vilket lade grunden för ett årligt firande. Dagen kallades från 1916 officiellt för Svenska flaggans dag och fick status som Sveriges nationaldag först 1983. Det var dock inte förrän 2005 som nationaldagen blev en allmän helgdag och arbetsfri dag, samtidigt som annandag pingst förlorade sin helgdagsstatus.

Nationaldagsfirandet präglas av en avspänd atmosfär där den blågula flaggan står i centrum. I landets kommuner anordnas traditionsenligt medborgarskapsceremonier för att uppmärksamma och välkomna nya svenska medborgare. Det officiella firandet äger rum på Skansen i Stockholm i närvaro av kungafamiljen, med högtidstal, artistuppträdanden, utdelning av fanor och militär salut. Runt om i landet samlas människor på hembygdsgårdar, i parker eller hemma i trädgården för sommarpicknick och lokalt firande.