Nyårsafton

Nyårsafton infaller den 31 december och markerar det innevarande årets sista dag och övergången till ett nytt år. I Sverige firas kvällen med festliga måltider, tolvslagsskålar, fyrverkerier och traditionstyngda TV-sändningar.

Firandet av nyårsafton har djupa historiska rötter i den romerska kalendern och namngavs i den katolska världen efter påven Silvester I, vars helgondag infaller den 31 december. I Sverige fick firandet sin moderna form i samband med övergången till den gregorianska kalendern 1753, även om borgerliga nyårsfester och formella måltider först slog igenom på bred front under 1800-talet.

Under slutet av 1800-talet skapades flera av de traditioner som präglar det svenska nyårsfirandet än idag. År 1895 införde Skansens grundare Artur Hazelius traditionen att läsa Alfred Tennysons dikt 'Nyårsklockan' vid tolvslaget. Sändningarna nådde riket via radio från 1926 och har visats i Sveriges Television sedan årsskiftet 1977/1978.

Nyårsafton firas i regeln i sällskap med nära vänner eller familj, ofta med en elegant treträttersmiddag där råvaror som hummer, oxfilé och mousserande vin står i centrum. Många svenskar samlas framför TV:n under kvällen för att se den klassiska brittiska komedisketchen 'Grevinnan och betjänten' samt nedräkningen och uppläsningen av 'Nyårsklockan' från Skansen. När klockan slår tolv skålar man i champagne, avger nyårslöften och tittar på eller avfyrar fyrverkerier.